Jag har tidigare skrivit om spelet Wingspan som jag testade för första gången i början av januari. Förra veckan fick jag chansen att spela det igen, nu med spelets ägare Per och hans storebror Anders.
Roligt, snabbspelat och relativt enkelt att lära sig men med väldigt stort omspelsvärde då mängden olika spelmotorer som går att konstruera är så stort att du nog kan spela hundra gånger utan att behöva upprepa hur du spelat i ett tidigare spel. Wingspan är absolut ett spel jag hoppas att jag får chansen att spela fler gånger. Det var mitt omdöme efter en spelomgång och jag skriver under på varenda ord efter två nya omgångar.
Det är verkligen ett väldigt mysigt spel, det är massor av vackra komponenter och spelet har ett behagligt djup som ändå tillåter spelare att kunna vara sociala och prata om annat samtidigt som spelet pågår. Vilket är en bonus för oss som ibland behöver skapa en anledning för att ses.
Spelet handlar som sagt i slutändan om att få så många poäng som möjligt och i den första omgången blev jag verkligen överkörd. Jämt i toppen (Anders 79, Per 78) och en väldigt akterseglad Björn på 49. Revansch dock i omgång två, där slutpoängen blev Björn 66, Per 63 och Anders 60. Lustigt nog tog jag flest poäng första gången jag spelade spelet, nog skall jag kunna slå 70 poäng nästa gång jag spelar Wingspan?
